Republikanerna säger nej till Arnolds förslag...

...om att införa skatt för att bekosta sjukförsäkring åt dem som inte har någon. För att få igenom sitt förslag behöver Arnold 2/3-dels majoritet och då behöver han få med sig några republikaner. Demokraterna lär inte ge honom något huvudbry i denna fråga.

Republikanerans förslag är istället att använda 100 miljontals dollar från tobaksskatten (som idag går till dagisverksamhet och anti-rök kampanjer) till att utöka de lokala vårdinrättningarnas roll i omhändertagandet av de icke-försäkrade samt att genom skattelättnader och andra incitament få arbetsgivare och arbetstagare att frivilligt köpa sjukförsäkring.

Yeah, right! Som sagt, det behövs krafttag i denna fråga och här håller jag helt med Arnold - sjukförsäkring åt alla!

Det Progressiva USA

Hittade en schysst blogg som är väldigt intressant, Det Progressiva USA. Killen som skriver denna blogg bor inte så långt bort från oss, bara några km söderut!

Amerikanarna - hur är de??

Ok, innan jag fyttade till USA så hade jag liksom många svenskar och andra europeer många förutfattade meningar om amerikanarna. Många har ju bilden av dem som trevliga men ytliga, högljudda och buffliga, korkade och egoistiska, materialistiska osv...en rätt onyanserad bild!

Mina iakttagelser är ju från progressiva och liberala västkusten, så på intet sätt en representativ bild av hela USA (jag hade nog haft helt andra åsikter om vi bott i Kansas City, där jag var utbytesstudent 1986/87).

Trevliga men ytliga och icke genuina
Japp, har hört det många gånger. Amerikanarna är sååå trevliga men sååå ytliga. När man går och handlar...måste man ha en djup och intensiv diskussion med butikspersonalen, måste de vara helt genuina när de ler?? Nej, jag tycker att det är förbaskat trevligt att alla ler mot en i affärerna, att folk frågar hur man mår, att de kommenterar Linn och Calle och hur söta de är, att de hejar i joggingspåret, att de ber om ursäkt om de stöter till en, att de bjuder in en till bokklubbar och middagar och amerikanska högtider, osv...Jag föredrar det framför surminer!Jobbar man med service så ska man le...och om det är så fruktansvärt svårt att dra på mungiporna, så åtminstone vara trevlig, det ingår ju i arbetsbeskrivningen, vare sig man är genuin eller inte.

När jag förvärvarbetade (tänkte skriva när jag jobbade...men jag jobbar ju faktiskt, jag får bara inte lön för det jobbet jag gör) så kunde jag tycka att det var svårt att veta var jag hade folk. Jag fick en känsla av att de var trevliga men att det ofta fanns dolda motiv...mina kollegor talade inte alltid i klarspråk, vilket ju gjorde det svårare att förstå dem. Jag är väldigt rak i min kommunikation på jobbet och det var något som inte sågs med blida ögon av det team som jag fick ta över i San Francisco...de var inte vana vid denna form av ledarskap. De flesta slutade och jag fick bygga upp ett nytt team (ibland kan man ju ifrågasätta om det är helt lyckat att inte kunna få med sig de anställda...men resultatet blev väldigt bra och mitt nya team var toppen)

Vi har ett stort nätverk av vänner och bekanta och det är ingen skillnad på hur djupt vänskapen kan gå om jag jämför med mina vänner i Sverige. MEN, det är otroligt viktigt att tänka på att man ju måste ge för att få. Det finns många som kommer hit från Europa som bara umgås med andra europeer. Jag tycker att många av dem har en väldigt inskränkt syn på USA och amerikanarna. Man måste ju öppna sig sig och vara mottaglig för förändring...annars så åker man tillbaka till Europa och har egentligen inte lärt sig så mycket. Och om man inte anstränger sig för att lära känna amerikanarna, ja...då är det ju självklart att man bara kommer att ha ytliga relationer med dem.

Högljudda och buffliga
Denna stereotyp kan jag delvis hålla med om. På arbetsplasen så vill alla höras och det är inte så viktigt vad man säger utan att det sägs något (inte direkt något som sker på svenska arbetsplatser). Telefonkonferenser är oftast helt olidliga (inte för att jag tyckte om dem i Sverige heller...), så mycket tid till en massa bullshit helt enkelt.

Korkade och egoistiska
Jag hade en diskussion för ett tag sedan med en europeisk vän som tyckte att man måste vara korkad som röstar på Bush. Jag håller inte med. Jag är VERKLIGEN inte en Bush-vän men efter några år här så kan man förstå varför folk här röstar som de gör. Religion, tradition etc...Däremot så måste jag hålla med om att allmänbildningen generellt är sämre (även hos högutbildade) än hos europeer. Svårt att komma på några länder i Afrika, inte så insatta i världshändelser etc

Eftersom vi kommer från ett land där det är statens roll (eller åtminstone har varit) att ta hand om individen så kan jag tycka att vi generellt är mindre generösa på det individuella planet. Här i USA, där staten inte tar hand om individen på samma sätt, fostras en generositet hos individen. Som jag skrivit om i tidigare inlägg så spenderar amerikanarna såväl mer tid (i form av volontärarbete) som pengar till olika hjälporganisationer.

Däremot så är ju USA traditionellt ett land där individualism främjas. Den ensamme cowboyen som kommer ridande för att finna lyckan, guldet etc. I Sverige har vi sedan vikingarnas tid jobbat i lag och varit beroende av gruppen.

Materialistiska
Japp, här är det viktigt att ha rätt sorts bil, bo på rätt ställe i tillräckligt stort hus och alla har vi väl hört om att storleken på förlovningsdiamanten måste vara ENORM. Här ser jag en stor skillnad hos våra amerikanska resp icke-amerikanska vänner. Det konsumeras så det står härliga till i de amerikanska hushållen...alla barn har tusen leksaker osv. Nu kan jag inte bedöma hur det ligger till i Sverige eftersom varken jag eller mestadelen av mina vänner hade barn när jag bodde där men kan inte tänka mig att det är på samma sätt!! (ni kan ju komma med kommentarer om det, ni därhemma i Svedala)

Arnold vill ha sjukförsäkring åt alla

Som uppföljning på förra inlägget...

Vår käre guvernör lade i början av året fram ett förslag som går ut på att alla i Kalifornien ska ha sjukförsäkring. Kostnaden för detta skulle delas av sjukförsäkringstagare, arbetsgivare, försäkringsgivare, stat och vårdinrättningarna.

Istället för att spendera pengar på att subventionera sjukhusen för de icke-försäkrades vårkostnader skulle pengarna gå till att köpa försäkring till dem som inte har.

Läkare och sjukhus ska enligt Arnolds förslag skattebeläggas med motiveringen att de när alla har en försäkring inte kommer att behöva stå för de icke-försäkrades kostnader. Han menar att genom att så många aktörer blir inblandade i förslaget så kommer sjukvårdskostnaderna sjunka, vilket i slutändan gynnar alla.

Om du vill läsa mer... http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2007/01/09/MNGCGNF3ME1.DTL&hw=arnold+health

Sjukvård

Japp, här i USA gäller det att ha bra sjukförsäkring...för då ligger man bra till. Calle vaknade upp med feber i morse och efter att ha tagit sig på örat hela dagen så ringde jag för att fixa en tid. Jag var helt säker på att det var ännu en öroninflammation (han har redan haft 5 st). Anyway...jag ringde kl 14.25 och fick tid kl 14.45. Rätt snabba puckar. Och då får jag dessutom komma till vår barnläkare Dr Dennis. Inte öronen denna gången, bara någon virus...med hög feber och halsont.

Annat är det för alla de som inte har en sådan försäkring. 2004 så var hela 46 miljoner amerikaner utan någon försäkring (15.7% av den totala befolkningen). Vad beror detta på?? Jo, många arbetsgivare erbjuder inte sjukförsäkring (Oracle där Mikael jobbar har en väldigt bra sådan). Det funkar så att arbetsgivaren erbjuder en viss fösäkring och du som arbetstagare betalar en del av premien. Det kan vara så att även om arbetsgivaren står för viss del så är det inte alla som har råd med premien. Att bli sparkad eller självmant sluta ett jobb kan innebära att man blir av med en försäkring man har råd med.

Vad händer med dem som inte har en sjukförsäkring??
De har mycket mindre förebyggande vård, får senare diagnoser och när de fått diagnos så får de mindre terapeutisk hjälp. De avstår i större utsträckning från rekommenderade tester och behandlingar pga kostnad. De måste betala för sina behandlingar vid vårdtillfället vilket innebär att om de inte har råd så kan de bli nekade vård (förutom när det gäller livet). De oförsäkrade hamnar oftare på sjukhus med problem som hade kunnat undvikas med förebyggande vård.

USA spenderar ca $100 miljarder per år på att tillhandahålla oförsäkrade medborgare vård (ofta för sådant som hade kunnat förebyggas eller udnerlättats med tidigare diagnoser). Sjukhusen står för ca $34 miljarder per år i icke-kompenserad vård. Kostnaden för sjukvård ökar kraftigt eftersom mycket vård nu sker på akutavdelningar (där vården är dyrare än på tex lokala vårdinrättningar).

Ja, vad ska man säga. Ett sjukt system som de måste få en rätsida på. Alla människor ska ha rätt till sjukvård, dvs alla måste på något sätt ha en sjukförsäkring. Det måste ske stora förändringar i hur systemet med sjukvård och sjukförsäkringar är uppbyggd. Man kan ju hoppas på att en demokrat med stake kommer till makten, som kan driva igenom en bra sjukvårdsreform. Hillary lyckades ju inte så bra sist det begav sig...kanske denna gång???

The Painted Veil

Japp, många biobesök blir det. Vi är ju ett gäng på 7 tjejer som går på teater varannan månad. Vi försöker att däremellan gå på bio och den senaste tiden har det nästan blivit en gång i veckan. Häromdagen såg vi The Painted Veil med Edward Norton och Naomi Watts.

Först vill jag påpeka att jag verkligen tycker om Edward Norton, väldigt mycket...tror kanske t.o.m att han är på min absoluta topplista av skådisar för tillfället. Jag har också fått för mig att han är intelligent (vilket jag ju inte har någon aning om)...och så tycker jag att han är enormt sexig (jag vet, jag vet, mina kompisar tycker att jag har en lite underlig smak vad gäller män...ni vet den där filmen G som alla såg när vi var i våra unga tonår...alla tyckte om populära Niklas Wahlgren eller lite hårdare Sebastian Håkansson. Jag tyckte om Niels Jensen, som pratade med bräkande skånsk dialekt och var anti allt det där typiskt populära).

Anyway...filmen ja. En kärlekshistoria som till mestadels utspelar sig under 1920-talet i Kina. En kärlekstörstande forskare (Walter) som blir förälskad i en överklass-tjej (Kitty) som har blivit gammal nog att gifta sig men ännu inte är redo. Hon gifter sig dock med läkaren för att slippa höra sina föräldrars tjat om giftemål och för att få uppleva lite äventyr. De flyttar till Shanghai där Walter har fått ett jobb.

Kitty och Walter är så olika och det visar sig alltmer, de försöker inte att nå varandra utan glider istället ifårn varandra. Kitty har ju hela tiden sagt att hon inte älskar Walter och det vet han om. Kitty har en kärleksaffär med en annan britt och när Water får reda på detta så bestämmer han sig för att de ska in i ett kolera drabbat område där han fått en tjänst som läkare.

Jag satt och bölade vid flera tillfällen men noterade att ingen annan av mina kompisar ens hade en tår på kinden. Hmmmm...kanske lite känslig??? Jag tycker att historien var så oerhört gripande eftersom den visade att det här med kärlek är lika mycket ett rationellt beslut som det är en känsla. Om man inte försöker förstå varandra utan endast fokuserar på det som skiljer så är det lätt att hamna i en negativ spiral av emotionell kyla och elakhet. När man däremot fokuserar på att försöka förstå, att behandla varandra med respekt och medkänsla, då kan man finna något väldigt djupt.

En härlig, romantisk film som jag varmt rekommenderar! Scenerna från Kina var dessutom helt underbart vackra!!

Snorig igen...

Japp, Linn går konstant runt med snorig näsa och Calle hakar ju lätt på eftersom han ofta sitter och slickar på hennes alla leksaker..inget konstigt alls!! Jag har haft turen att (peppar, peppar) vara förkylningsfri ett bra tag nu. Men igår så började det i halsen. Jag såg sååå mycket fram emot en lördag där jag skulle ta det lugnt, läsa lite etc...vad händer då??? Jo, Mikael blir illamående och jag kunde bara med en längtansfylld blick mot sängen drömma om att få ta det lugnt..oh well, hoppas på att det bara är en snabbt övergående förkylning så att jag är med i gemet nästa vecka igen!