Jordskalv i Kalifornien

20:04:55

Alltså mindre än 10 minuter sedan kände vi ett rejält jordskalv. Jag sprang och hämtade min sovande 1-åring, tog 4-åringen och satte oss alla under det största bordet vi har.

Tydligen så var epicentret i Alum Rock (i San Jose-området) och skalvet var 5.6 på richterskalan. San Jose ligger bara 20 minuter bort från oss, säkert därför vi kände skalvet så tydligt.

Men det är bara att lägga barnen igen. Hjärtat klappar definitivt fortare än vanligt!

Going to San Francisco

Det här med att leva som utlandssvensk är på många sätt fantastiskt. Att få uppleva ett nytt land, nya människor, nya äventyr och lära sig så oerhört mycket, inte bara om sitt nya hemland, men om sitt ursprungliga hemland-med nya ögon. Om sig själv, hur man anpassar sig till en ny kultur och nya människor. Oberoende av var jag till slut hamnar, så har jag mina år här i USA varit ovärderliga - på så många plan.

Men det finns också en baksida på detta skinande guldmynt. En baksida som är mycket mindre skinande eller faktiskt inte skinande alls. Syskonbarn som föds och hinner fylla 1.5 år innan man ens får chansen att pussa på de små liven. Föräldrar, syskon och vänner - vars liv fortsätter utan oss i dem, i alla fall fysiskt.

Därför så är det så oerhört underbart fantastiskt roligt när vi får besök från Sverige. Inte bara för att vi får umgås med och krama på dem, men för att vi också för visa dem vårt liv. Idag fick jag reda på att min svägerska tillika oerhört goda vän (fast hon var faktiskt först min oerhört goda vän och råkade sedan bli min svägerska) förmodligen trillar in här med sin familj i december. Och ska fira jul med oss - jul, den största familjehögtiden av dem alla och vi får ha dem här!

För mig som utlandssvensk är detta lycka. Stor lycka! Nu väntar jag bara på att biljetterna bokas...sedan ska jag glädja mig fullt ut!

Laura får bassning

Laura Bush har fått utstå en hel del kritik från konservativ media efter att hon tog på sig denna sjal som var en gåva från en läkare, under sitt besök i Saudi-Arabien.

“I find the image from Saudi Arabia so disturbing. … That she would oblige her hosts by wearing a shmata on her head is a tacit endorsement of Islam’s subjugation of women.” Weekly Standard

Bara en kommentar av många, många kritiska röster.

Jag har själv alltid varit väldigt noga med att ta reda på vad som gäller i de länder jag rest och jobbat i. I buddhistiska tempel i Thailand gäller det att täcka axlar och ben. I min by i Brukina Faso hade jag på mig likadana kläder som byinvånarna - av respekt.

Visst, det finns många länder där kvinnor förtrycks och tvingas att gå täckta från topp till tå mot sin vilja. Det finns även länder där kvinnor väljer att klä sig i ex. sjalar. Men jag tycker ändå att hela diskussionen är så extremt överdriven. Att hon tar på sig en sjal är INTE detsamma som att säga att hon tycker det är ok med kvinnoförtryck.


Bild från Think Progress

Middags-snack

Vid middagsbordet hade jag en bordsherre som jag tidigare haft livliga politiska diskussioner med. För över ett år sedan så tipsade han mig om att Mitt Romney hade stor chans att lyckas som en av republikanernas presidentkandidater. Idag kan jag ju med facit i hand se att han helt klart hade rätt.

Igår kväll så ville jag kolla med honom vem han kommer att rösta på i valet och varför. Till min stora förvåning svarade han Rudy Giuliani (ja, bordsherren röstar republikanskt). Jaha, varför det? Jo, han sa att han, och många med honom, hatar Hillary Clinton lika mycket som många demokrater hatar Bush. Och den ende som på republikanernas sida kan stoppa Hillary, är just Giuliani.

Jag har hittills hävdat att Giuliani aldrig kommer att knipa republikanernas nominering. Men att Clinton vs Giuliani skulle vara det bästa för republikanerna, det är ju givetvis inget nytt. Efter ikväll, plus fortsatta rapporter om Giulianis ledning i olika undersökningar har fått mig att tvivla...lite. Kan det vara så att republikanerna alltså kommer att rösta strategiskt, och sätta åt sidan sina olikheter med denne kandidat?

Nu är det ju bara ca 3 månader kvar tills att primärvalen börjar, så snart behöver vi inte gissa längre.

36 stater i USA med vattenbrist inom 5 år

Häromdagen skrev Fia i sin blogg om torkan i Georgia som lett till akut vattenbrist i staten och det ser tydligen inte så bra ut för många av USAs stater framöver. Enligt en artikel i Huffington Post så kan hela 36 stater ha brist på vatten inom 5 år.

"Florida doesn't have nearly enough water for its expected population boom. The Great Lakes are shrinking. Upstate New York's reservoirs have dropped to record lows. And in the West, the Sierra Nevada snowpack is melting faster each year. Across America, the picture is critically clear _ the nation's freshwater supplies can no longer quench its thirst."

Torka, ökande temperaturer, urbanisering, befolkningsökning och vattenslöseri anses vara bidragande faktorer. Och Kalifornien är inget undantag.

"Coastal states like Florida and California face a water crisis not only from increased demand, but also from rising temperatures that are causing glaciers to melt and sea levels to rise. Higher temperatures mean more water lost to evaporation. And rising seas could push saltwater into underground sources of freshwater."

Det är verkligen dags att göra något åt saken. Jag tycker att vår hemstad jobbar väldigt bra med att försöka få sina invånare att i större utsträckning bli "gröna". Idag fick jag en "efficiency rebate" där staden drar av 150 dollar på vår el- och vattenräkning för att vi tidigare köpt ny Energy Star diskmaskin och kyl/frys. Vi kan genom staden köpa grön el (genom att betala lite extra på el-räkningen) och Palo Alto är den staden med flest invånare deltagande i ett grönt program i hela USA. Jag tror helt klart att vi behöver en puff i rätt riktning och att det måste göras lätt för medborgaren att bli grön. Det krävs dock insatser från högre ort för att den stora massan ska följa!

Sårade känslor och ond, bråd död

Mamma idag i parken till sin lilla dotter:
Nej, du får inte plocka blomman från busken, du sårar dess känslor.

Jag, glad i hågen:
Ojdå, och jag som brukar säga till min dotter att hon inte ska plocka dem för att de då dör.

TYSTNAD....

FN-dagen

Idag är det ju FN-dagen och det firas alltid på vår preschool. Med projekt och annat kul hela dagen. Dagen avslutas med att barnen klär sig i folkdräkter och det är internationell knytis för alla. Gissa vad jag hade med mig, just det, köttbullar från IKEA, inte så orginellt men ack så populärt!

Preschool, liksom Silicon Valley i övrigt, är en smältdegel av människor från olika kulturer. Av 14 barn är 2 från Sverige, 2 från Tyskland, 1 från Israel, 1 från Nya Zeeland, 1 från Kina, 2 från Indien, 1 från Grekland och några helamerikaner (om det nu finns något som kan kallas så).