Från biltvätt till julfest

Igår satt jag med båda kottarna och väntade medan bilen tvättades. Kottarna älskar att tvätta bilen eftersom de då får ta en ridtur på en liten häst (jaja, inte levande alltså) och så får de popcorn som serveras i den lilla vänthallen.

Jag lägger märke till att en man sitter och liksom lyssnar på oss, eller han verkar helt klart intresserad av vad vi håller på med (vilket oftast är rätt mycket när båda kottarna är igång). Kanske är han intresserad av språk...eller en av dem som känner igen språket för att hans mormor/gammelfarfar eller liknande utvandrade från Sverige (hur många gånger har jag inte varit med om det scenariot?). Jojo, det visade sig vara det senare. Men han kunde också svenska så han tränade lite på mig innan det var dags att hoppa in i den färdigtvättade bilen. Innan vi sa hejdå så bytte vi email eftersom han var intresserad av att möjligtvis träffas igen, så att skulle kunna fortsätta träna på sin svenska lite då och då.

Jajamen tänkte jag, vad trevligt med denna öppenhet. Döm av min förvåning när jag redan samma kväll fick ett mail där mannen bjöd in mig och familjen på deras årliga julfest (som var dagen därpå, alltså idag). Jag tackar ju aldrig nej till en fest så det erbjudandet tackade jag ja till...och så blir det julfest med en massa människor som jag aldrig träffat förut. Kul!

Efter biltvätten bar det iväg hemåt för att lillkotten skulle sova middag. Storkotten tycker oftast att det är lite trist under denna stund på dagen eftersom hon hellre vill leka med någon. Så hon hoppade glatt upp när det knackade på dörren. Det visade sig vara ett äldre par som bor lite längre ner på vår gata som jag pratat med några gånger (och JA, även de har gamla släktingar från Sverige som kom till USA för länge sedan). De har hand om sitt barnbarn varje fredag (som är lika gammal som storkotten) och kom över för att se om vi var intresserade av att leka en stund. Jajamensan, dottern blev själaglad och jag fick en trevlig fikastund.

I love it!

Imse Vimse...

Imorse när jag skulle torka ansiktet så trillade den här krabaten ur handduken. iiiiiiiiiiiiiii (ok, barnen är här, skärp dig)...iiiiiiiiiiiiiiåååååååååååååååhhh, vilken fin spindel. Har ni sett!



Det var för övrigt den största spindeln jag sett här. Vi har ju inga sådana där ludna, stora, håriga rackare här som finns på andra håll i landet. Och det är jag evigt tacksam för!